Jag är ur fas med världen. När jag är vaken sover alla, när telefonen ringer sover jag. Jag går mot strömmen. När jag är på väg hem är folk på väg till jobbet, när folk säger god natt börjar mitt skift.
När jag tycker saker äntligen börjar bli rätt tycker alla andra att de blir fel.
Jag stänger av tills jag är i fas igen, för det måste ju vara mitt fel… Det är jag som inte är som alla andra. Folk gör sina röster hörd men de vet inte vad de säger, de vet inte vad de skriker på.
Nu är vi ur fas, inkompatibla, men båda tycker det är skit på varsitt håll. Har det då äntligen blivit rätt?
XHTML
CSS
RSS
Snackiz.com serveras av servett.net.