Jag är på vandring. Jag kommer fram till det hus jag söker, det står en man utanför. Mannen blir sur för att jag ställer mig bredvid honom och bultar på dörren. Han säger ingenting till mig, men jag märker det. Jag får inte heller komma in, eller åt minstone är det ingen som öppnar. Varför blir han sur på mig? Om han ska vara sur på någon borde han vara sur på personen där inne som låter oss stå ute och frysa. Den elaka gubben som inte syns eller hörs, som ett spöklikt väsen vet vi att det finns någonting där inne, men när jag frågar om det får jag det undanviftat som om det vore nonsens.
Jag hör honom säga någonting, men vem tror på spöken?
XHTML
CSS
RSS
Snackiz.com serveras av servett.net.